Så har det slagit till...den lilla gnagande känslan som gör att jag nästan klättrar på väggarna..den gnagande känslan av rastlöshet och det slår lika hårt som en käftsmäll och det kommer när jag minst anar det. Så var det innan jul, innan jag kom iväg till Egypten och så har det kommit igen, det är nog för att när man jobbar kör man typ i 110 nästan varje dag och det händer nästan alltid något för ingen dag är den andra helt lik.
Toppen, verkligen toppen..men förhoppningsvis lägger det sig ikväll när jag hämtat Magda, för det kan ju vara att jag är glad att hon kommer hit också, FAST det känns som rastlöshet och typ "jag-vill-hitta-på-nåt-typ-roadtrip" aktigt.
Så är det bara att starta nedräkningen till Side och Turkiet eller nåt för då kan jag kanske stilla mig lite...så nu ska jag ta och räkna ut hur många dagar jag har kvar tills det är dags för lift-off mot nya äventyr och jobb (och sol och värme)

Om det är någon som tvekar är jag trött på snön...det är för kallt för mig här....